Uppsatsen undersöker tre Stockholms tidningars gestaltning av Crusenstolpekravallernas junidel sommaren 1838 i Stockholm. Studien är aktörscentrerad och inriktar sig på tre aktörer folket, ordningsmakten militär/polis och tidningarna själva. Som teoretisk utgångspunkt har Maxwell McCombs dagordningsteori använts i vilken gestaltningprocessen är en del. Metoden som används är en kvalitativ textanalys. Detta tillvägagångssätt kompletteras med komparativ metod.

Studiens syfte är att undersöka huruvida svensk press behöver tydligare riktlinjer för hur klander från Pressens opinionsnämnd, PON, ska publiceras, både i papperstidningar och på nätet. Syftet innefattar också att försöka definiera den mest lämpade utformningen för lättillgängliga och etiskt korrekta publiceringar av nämndens uttalanden. Kvalitativa professionsintervjuer med utgivare, medieforskare samt Allmänhetens pressombudsman, PO, analyseras utifrån teorier om pressetisk självsanering och begreppet media accountability. Resultatet visar att PON:s uttalanden är alldeles för långa och otympligt utformade för att tydliga publiceringar ska vara möjliga. Nämndens riktlinjer är förlegade och saknar förankring i det rådande medieklimatet.

Uppsatsen undersöker, med utgångspunkt i den svenska pressens självreglering, de syften och strävanden som legat till grund för den svenska pressens etiska riktlinjer. Genom en diskursanalytisk metod och med stöd av Hannah Arendts teorier om makt, den sociala sfären och samhällsintresset analyseras tidningstexter och diskussioner på Publicistklubben under åren 1930-1940 och 1950 -1970. Uppsatsen argumenterar för att den privata sfären har bestämts i förhållande till den samhällsnytta som en publicering innebär, och i de fall då en sådan funnits har händelsen befunnits vara offentlig, och i de fall då en publicering inte tjänat samhällsintresset har händelsen befunnits vara av privat karaktär. Detta har lett till att pressens funktion blivit den av en normerande instans för samhällsmedlemmarna, samtidigt som normen själv etablerar en makt i pressen genom att värdera vilka som kan eller inte kan få uppträda i offentligheten. Denna värdering sker utifrån den roll som pressen har tilldelats i samhället, vilket på förhand bestämmer en åsikt eller handling som legitim eller inte i förhållande till det syfte som pressen har..

Den här uppsatsen belyser hur Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet omskriver fotbollsrelaterat våld i Sverige. I uppsatsen koncentrerar jag mig på kravallerna i matchen mellan Hammarby och Djurgården, som spelades på Söderstadion, den 28 augusti 2006. Syftet med den valda avgränsningen är att utföra en mer fördjupad studie om pressens bemötande av fotbollsrelaterat våld. Den här matchen symboliserar på ett effektfullt sätt de våldsamheter som med jämna mellanrum förekommer i samband med möten mellan rivaliserade lag. Efterspelet till den här matchen har dessutom varit mer omskrivet än någon annan match på svensk mark.

Denna studie grundas på huruvida media har blivit mer dömande än granskande i sina rapporteringar om högt uppsatta politiker över en tidsperiod på 20 år. Det som har granskats är tidningars rapportering då en högt uppsatt politiker bestridit över lagen. För att få en grundlig vetenskap om hur media fungerar i vårt samhälle är uppsatsen uppbyggd på kapitel som naturligt leder fram läsare till analysen. Till analysen har artiklar använts från två Svenska rikstäckande tidningar såsom Expressen och Dagens Nyheter. De politiska händelser som analyseras är Ebbe Carlsson- affären från slutet av 80- talet, Mona Sahlin från 90- talet och slutligen Laila Freivalds från 2000- talet.

Linda Gustafsson: Att skriva om musik. En analys av folkmusikrecensioner. Uppsala: Musikvetenskap, 1998. C-uppsats (60 p).Uppsatsens syfte är att se hur aktuella folkmusikkonserter med nordiska artister verbaliseras i dag i landets två största dagstidningarnas recensionstexter samt att ge en bakgrund till hur man skriver om musik. Uppsatsen består av två delar som binds samman av en diskussion: dels en musikestetisk teoridel som behandlar sambandet mellan musik, språk, kultur och kommunikation, dels en analys av konsertrecensioner.

I denna uppsats undersöks hur framställningen av svenska fotbollssupportrar sett ut mellan 1995 och 2014 i den tryckta pressen och hur denna rapportering skiljer sig mellan dags-, kvälls- och regionalpress. Ambitionen är även att ge svar på vilken påverkan åsiktsjournalistiken har haft på hur fotbollssupportrar framställts under denna tidsperiod. För att få svar på uppsatsens frågeställningar analyserades totalt 750 tidningsartiklar som publicerats i Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen, Göteborgs-Posten, Svenska Dagbladet och Sydsvenskan under åren 1995, 2000, 2005, 2010 och 2014. Artiklarna valdes ut genom ett systematiskt urval och undersöktes utifrån en kvantitativ innehållsanalys. Resultatetan alyserades sedan utifrån teorier kring nyhetsvärdering, objektivitet och generalisering.

Den här studien är tvådelad, den första delen är en kvalitativ empirisk textanalys med kvantitativa inslag, av Sveriges fyra största tidningar. Den undersöker förändringen i bilden av Venezuelas president mellan 1998 och 2007. Den andra delen försöker utifrån en gramscianskt inspirerad syn förklara hur den ?borgerliga hegemonin? (som representeras av ovanstående tidningar) har hanterat Chavez som fenomen. Slutsatsen är att Hugo Chavez progressiva reformer ständigt knyts an till negativa sammanhang som att han är antidemokrat och frotterar sig med diktatorer..

Genom att undersöka debatten i den svenska pressen till följd av Muhammedkarikatyrerna och Aftonbladets artikel om påstådd organhandel, ges en bild av hur den svenska presskåren ser på sig själv. Syftet är att ge en inblick i journalisternas egen uppfattning av yrkesrollen, vilket ansvar man anser sig ha och vilka etiska förpliktelser man ger uttryck för i debatterna. Den övergripande frågeställningen är vilken medieetik man kan utläsa från debatterna. I resultatet av undersökningen framträder en bild av media som oberoende makt utan politiska eller ekonomiska förpliktelser. Journalistkåren verkar delad i två generella uppfattningar av ansvar där man värnar för yttrande- och tryckfriheten samtidigt som man frågar sig hur mycket man som journalist får provocera i yttrandefrihetens namn..

Genom att undersöka debatten i den svenska pressen till följd av Muhammedkarikatyrerna och Aftonbladets artikel om påstådd organhandel, ges en bild av hur den svenska presskåren ser på sig själv. Syftet är att ge en inblick i journalisternas egen uppfattning av yrkesrollen, vilket ansvar man anser sig ha och vilka etiska förpliktelser man ger uttryck för i debatterna. Den övergripande frågeställningen är vilken medieetik man kan utläsa från debatterna. I resultatet av undersökningen framträder en bild av media som oberoende makt utan politiska eller ekonomiska förpliktelser. Journalistkåren verkar delad i två generella uppfattningar av ansvar där man värnar för yttrande- och tryckfriheten samtidigt som man frågar sig hur mycket man som journalist får provocera i yttrandefrihetens namn..

Before the general election 2006 all of the Swedish parties represented in the Parliament held their political party conference. At each political party conference, the leader for respectively party held their opening speech, a speech that was covered by the press. This essay deals with how the press covers these speeches. Analysing how the different speeches were covered by the press, some tendencies regarding how the press report could be visualised. In this comparison the ?quantitative content analysis? was used.

Uppsatsen utreder vilka faktorer som påverkade konstituerandet av en palestinsk identitet mellan 1870-1920. Med bakgrund av ett teoretiskt ramverk om nationell identitet undersöks fyra teman i uppsatsen som behandlar: i vilken kontext en palestinsk identitet utvecklades under Osmanska riket, hur den arabiska pressens påverkade etablerandet av en nationell identitet och vilken inverkan politiska faktorer och demografiska förändringar hade på processen, däribland vilken roll Storbritanniens utrikespolitik spelade. Det framkommer i uppsatsen att en nationell identitet förstärks när en folkgrupp upplever att den befinner sig i en situation som anses ansträngd. Faktorer som tycks hota gruppens sammansättning blir då vägledande för hur den sociala identiten framställs och framhålls i relation till vilka/vad som uppfattas att vara hotande..

Den avdelning på fyra, sedermera tre skvadroner, av Skånska husarkåren som var förlagd till Landskrona under perioden 1908-1926 kom att bli det sista regemente som staden inhyste. Försvarsbeslutet från 1925 innebar en total avveckling av avdelningen i Landskrona och satte således punkt för en lång historia av militär närvaro i staden.I föreliggande uppsats granskas och analyseras den lokala pressens inställning till husarerna under den period de var förlagda till staden. Skillnader och likheter i rapporteringen kring husarerna belyses med utgångspunkt i tre tidningars politiska agendor. De tre aktuella tidningarna är Arbetet, Landskrona Posten och Korrespondenten Landskrona Tidning. Undersökningen visar att Arbetets och Landskrona Postens ursprungliga inställning kvarstår vid tiden för Landskronaavdelningens avveckling medan den antyder att Korrespondentens inställning har reviderats något. .

Denna magisteruppsats tittar närmare på den svenska musikfestivalmarknaden år 2008. Uppsatsen intresserar sig för varför marknaden är viktig och vilka strukturer som existerar på marknaden. Uppsatsen undersöker vilka regler och vilket spel som marknadens aktörer måste ta i beaktande och för att undersöka detta har författaren valt att använda Pierre Bourdieus teorier om kulturella fält som analysverktyg.Uppsatsen har ett inifrån -och utifrånperspektiv. Arrangörens perspektiv, d v s den interna marknadsbilden tas upp. Den mediala bilden, d v s pressens bild av festivalmarknaden och dess roll där, finns också med samt publikens bild av marknaden.

Capella and Jamiesons research of how the media describes politics has shown that it is very often case of one of two scenarios: game frames; or issue frames. The central idea of this framing theory is that when politicians are described within game frames the disdain towards politicians is believed to increase. Capella and Jamieson have shown that, at least in the US, the use of game framing has increased. The Swedish Scholar Jesper Strömbäck has however, with his research, shown that, despite the earlier theory of Capella and Jamieson, in Sweden the tendency is not so clearly demarcated. In fact he says that if anything, the tendency looks to be the antithesis.